Första steget är taget!

Nu är första steget taget mot att skaffa höns. Jag har för 20 minuter sedan klickat hem en äggkläckare, helautomatisk med plats för 42 ägg. Hoppas nu bara att den fungerar så jag inte orsakar en massdöd istället...

/ Camila

Planerar

Japp, planerar är vad jag gör. Inte så mycket vad som ska göras med själva huset, utan vad som skall göras med ladugården. Vilka djur är det som vi ska hysa in, egentligen?

Eftersom det kommer att bli fullt upp till sommaren i alla fall så får det bli ganska lättskötta djur, tänker jag. Så, första projektet när det kommer till djur får bli höns. Efter mycket letande och forskade har jag kommit fram till att vi ska ha faveroller. Det ska vara en stor och god köttras, sen värper de rätt bra med. Men de verkar inte vara speciellt ruvbenägna, fast det kan ju vara trevligt att man slipper slåss med dem varje gång det är dags att plocka äggen...  ;) Jag trodde faktiskt att jag skulle få med mig maken på rasen när jag berättade att det var en köttras och att den var MYCKET populär bland kockarna i Frankrike, men icke sa nicke. Han tyckte att de var fula! Jag förklarade att de var "tuffa", de har nämligen skägg. Förstå vad kul att både hund och höns kommer att matcha varandra!!  ;)

Tyvärr är ju Matilda lite rädd för höns. Hennes första bud var helt enkelt "INGA HÖNS!" Efter en del övertalan och påverkan har hon gått med på "Bara EN höna och tre kycklingar!" Jag tror att vi kan jämka lite till...  :)  Men för hennes skull så blir det nog en till hönsras, dvärgkochiner. De är mindre, värper mer och ruvar gärna. Sen är de kanske lite roligare/finare att titta på. De är också lättare att få tag på. Har hittat en uppfödare i Skellefteå. Det verkar vara betydligt svårare att få tag på faveroller. Så det blir väl att få börja med dvärgkochiner och så får vi köpa in faveroller när tillfälle bjuds.

Maken verkar dock inte heller vara helt överfötjust i idén att vi ska ha två hönsraser. Hans största huvudbry verkar dock inte vara rädsla, i alla fall inte för hönsen. Det verkar som att det är själva uppförandet av hönshusen och hägnen som han är mer rädd för. Han har tydligen dragit slutsatsen att det blir han som får bygga. En inte helt fel slutsats... Det finns i alla fall gott om plats.

 

/ Camilla

Gårdsägare

Äntligen är det faktiskt vår tur. Trodde aldrig att det skulle inträffa, vi har hittat vårt drömhus och köpt det! Det återstår en hel del renovering men vi har ett gemensamt projekt att jobba på, men det känns kul. Vi har fått tillträde till det i slutet av januari.

Har redan börjat kolla på vilka höns jag tycker att vi ska ha. Livet är på topp just nu!

Camilla