Nam-nam

Var ute på en promenad med världens bästa Matilda idag. (Ja, make och hundar var också med.) Hon kan inte säga lingon men nam-nam är ett samlingsord för mycket, så även för lingon. Tyvärr är ju säsongen över för både blåbär och lingon till Matildas stora sorg. Men hon letar efter blåbär och lingon varje gång hon ser blåbär/lingon ris. Hon är så söööt när hon knatar runt bland riset och säger nam-nam och tittar och letar.

Här är lilla prinsessan i sensomras då hon faktiskt hittade lite blåbär!

/ Camilla

Mitt vackra Boliden: Nya Jackes

Som jag skrivit tidigare så har Boliden tydligen blomstrat på sin storhetstid. Här är ännu ett exempel.

Som ni så fint ser så heter affären NYA Jackes, alltså inte GAMLA. För en person som kommer från utsocknes så kan detta te sig lite märkligt och jag vill för allt i världen inte se hur gamla Jackes ser ut.

Ja, naturskönt är det kanske, men inte lika blomstrande som Beckers. Men kunderna lyser med sin frånvaro även här…



/ Camilla

Stockholms snyggaste klänningar!

Här kommer några underbart snygga klänningar som jag och Anna-Karin ”hittade” på vår vandring genom Stockholm. De flesta hade tillhört prinsessan Sibylla. Roligt med tanke på att Anna-Karin och hennes syster driver en Sibylla i Sandviken. 

De två klänningarna längst till vänster är ju bara att döda för! Riktiga prinsessklänningar. Men, vad är väl en bal på slottet?   

/ Camilla

Pite havsbad

Två trevliga dagar på Pite havsbad går nu mot sitt slut. Här har avhandlats mycket för Bolidenskolans räkning. Allt från trivsel och arbetstider till Lgr 11. Mycket kloka ord har yttrats och en del andra ord…

Trivseln har varit utmärkt, maten exceptionellt god och underhållningen var enastående. Under gårdagen fick vi lite egentid som jag, med fler, spenderade i badet. För er som tror att lärare är tråkiga och helt saknar humor vill jag bara säga: ”Kan man ha mer fel??”  Fast en del av oss är mer tävlingsinriktade än andra. Man kan tydligen göra allt till potentiella tävlingsgrenar. Det har tävlats om allt. Vem som kan åka snabbast ner för vattenrutschkanan eller vem som kan göra störst plask i utloppet av rutschkanan. Ja, det var så många tävlingar så det var omöjligt att hålla koll på dem alla. Det fanns varken bra vinnare eller förlorare. Medelåldern måste ha legat någonstans runt 50 skulle jag tro. Den yngste var 31 år och den äldre måste ha varit runt 63 tror jag på ett ungefär. Det var alltså inga ungdomar vi pratar om. Behöver jag förresten förtydliga att majoriteten var män (eller ja pojkar) och endast en var kvinna…

/ Camilla

Mitt vackra Boliden: Beckers

Ja, det är lite svårt att tro att Boliden en gång i tiden blomstrade. Men det är i alla fall vad människorna som bor här vill lura i mig. Jag försöker desperat att finna tjusningen i denna natursköna(?) by, så jag tar med mig kameran ut för att finna det vackra. Detta är vad jag fann i torsdags.  

Ja, naturskönt är det kanske. Det grönskar ju i alla fall. Men det ser ut som att kunderna sviker…

/ Camilla

 

Weekend i storstan

Håller på och packar inför min och AnnaKarins weekend i storstan. Det går inget vidare. Vet inte alls vad jag ska ha med mig. Sneglar hela tiden på Matildas kläder och undrar vad som ska packas ner. Men hon ska ju inte med, det är ju bara jag. Jag som ska få ”egentid” en hel helg. Vilken lyx! Det är så lyxigt så jag inte riktigt vet vad som skall göras. Flyget går kl 19:30 i eftermiddag så än har jag lite tid på mig.

”Springa runt på stan” kläderna är packade, MEN ”gå ut på kvällen kläderna” verkar inte finnas i min garderob ens. Undra när jag var ute sist??? Jag har jordens skönaste Helly-Hansen tröja. Den är röd, varm och jättefin, jag hade den i Överkalix förra helgen. Men det känns som att Stockholm är fel forum för den. Paniken växter… Ska nog satsa på att göra lite överföringar till Visa-kortet och satsa på lite shopping på plats.

Men det här ska jag ha med och det ska det finnas tid för!!! 

/ Camilla

To have or not to have...

Livet som glasögon kan vara hårt. Är man dessutom mina glasögon kan det vara ännu värre. Förra veckan försvann mina glasögon väldigt mystiskt. Jag vill inte anklaga någon men jag tror att bevisen som lämnades på brottsplatsen hade kunnat vara fällande. Men man vill ju inte komma med lösryckta anklagelser så jag låter er själva bilda en uppfattning.

 Nåja, efter ett eller två dygn utan glasögon återfanns glasögonen under databordet. En tillfällighet kanske? I believe not! Vem är liten nog att ta sig dit under utan att få rygg/nack problem??

Jag får behålla mina glasögon ett dygn. Sen händer något annat mystiskt. Vi åker till stugan i Överkalix. Jag och Matilda ska basta och jag lämnar mina glasögon på en byrå utanför. När vi bastat klart går jag och Matilda in i sovstugan och sover. När jag kommer på att jag glömt mina glasögon i bastustugan är det för sent för att hämta dem. Maken säger att han hämtar dem på morgonen. Sagt och gjort. När han kommer med dem på söndagsmorgonen ser han lite besvärad ut. Detta är vad han räcker över till mig…

Det är kanske inte är meningen att jag ska ha glasögon???